SO-RUM

Hur fungerar samhället vi lever i, kommun och stat?

Var ligger Stockholm, Umeå eller Helsingborg?

Har det alltid funnits Swish och hundralappar?

När levde vikingarna och var de verkligen så hemska som det sägs...?

Arbete för 6c Skrädd

Länk till klimatarbete: https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/klimat#

Länk till geografiarbete: https://www.so-rummet.se/kategorier/geografi


Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Geografiska förhållanden, mönster och processer

  • Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa for­mar och förändrar landskapet.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
  • Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar männi­skans livsmiljöer.
  • Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den.
  • Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett ur­­val av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

Hållbar utveckling

  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, sym­boler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
  • Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar­tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.


Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
  • Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tids­perioden.
  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kun­ska­per om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i popu­lärkulturen.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och fram­väx­ten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
  • Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i stånds­sam­hället.
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kar­tor, kan berätta om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnes­mär­ken och reklam.

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900

  • Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
  • Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
  • Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar

  • Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
  • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga plat­ser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
  • Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.
  • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
  • Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

  • Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra samman­hang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

Etik och livsfrågor

  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån ele­ver­nas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexua­litet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Individer och gemenskaper

  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.
  • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i oli­ka delar av världen.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
  • Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Krimi­nalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättig­he­ter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, in­klu­sive skydd mot diskriminering.
  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av sam­hällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.